Om konsten att skydda information
Tiden vi lever i brukar ofta kallas för informationsåldern och inget är mer värdefullt i dagens samhälle än just information. Det kan handla om personlig information som utnyttjas för marknadsföring, de senaste företagshemligheterna, eller topphemliga uppgifter om militära aktioner.
Kryptografi är den vetenskap som handlar om att skydda denna information. Informationen skyddas från obehöriga framför allt vid överföring mellan två parter men även vid lagring. Trots att de flesta av oss inte är medvetna om det kommer vi sannolikt i kontakt med kryptering varje dag i våra liv. Mycket av den kommunikation som förekommer skulle inte alls varit möjlig om risken fanns att informationen spreds.
På den här hemsidan behandlas konsten att skydda information ur ett historiskt perspektiv och du får följa med i utvecklingen från före det antika Grekland till dagens avancerade algoritmer. Fokus ligger på hur olika metoder för kryptering fungerar och vad de har för styrkor och svagheter. Det ges även möjlighet att prova på några olika krypton för att ytterligare öka förståelsen för hur de är konstruerade.
Ett krypto kan se ut på många olika sätt men de har alla något gemensamt, nämligen deras syfte. Varje krypto har som uppgift att skydda information. Denna information kallas i sin läsliga form för klartext och den kan bestå av ett meddelande skrivet på en bit papper eller möjligtvis en datorfil av något slag. Att kryptera innebär att man omvandlar klartext till kryptotext och informationen blir då fullständigt oläsbar. Till krypteringsprocessen behövs även en nyckel som bestämmer detaljer i hur kryptotexten ska skapas, och med vars hjälp man kan återfå klartexten. Att med hjälp av nyckeln återskapa klartexten kallas att dekryptera.
Om klartexten återskapas utan nyckeln säger man att kryptot forcerades, eller i mer dagligt tal att det knäcktes. Det är varje kryptos mål att vara så svårt som möjligt om inte helt omöjligt att forcera så att uppgiften att skydda informationen inte misslyckas. De som ägnar sig åt att forcera ett krypto kallas kryptoanalytiker.
Ett bra krypto är då följaktligen ett säkert krypto — ett krypto som inte kan forceras, men det finns även andra egenskaper som genom historien har visat sig vara oerhört viktiga egenskaper. Den kanske viktigaste egenskapen förutom säkerheten är att de ska vara lätta och snabba att använda för att tillåta snabb kommunikation och inte vara för resurskrävande. Det är också viktigt att nyckeln kan hanteras och distribueras säkert, men mer om det på de andra sidorna.
De krypton som behandlas på den här hemsidan tillhör alla olika delar av kryptografin. Det finns två huvudgrenar när det handlar om hur krypteringen går till. Det är substitution och transposition, och som det går att förstå av namnen handlar det i första fallet om att byta ut delar av klartexten medan det i andra fallet handlar om att blanda om klartexten.
På figuren till höger kan du se de indelningarna men också utvecklingen från klassiska till moderna krypton. De klassiska metoderna kräver vanligtvis inte mer än papper och penna medan alla moderna krypton utförs med hjälp av en dator.
Det går att läsa om de olika metoderna var för sig men vissa begrepp förklaras eftersom och den som läser texterna i kronologisk ordning får också följa med på den utveckling som krypteringskonsten genomgått. Det har pågått en ständig kamp mellan dem som skapar krypton och dem som knäcker krypton ända sedan kryptografins början. Idag har kryptörerna ett övertag och informationen är säker, men det har inte alltid varit så.
Börja med att läsa om skytale — en av de allra första metoderna för kryptering.